Fegade ur

Jag har många gånger tänkt på hur det skulle vara att råka ut för en olycka ute i samhället. Tankarna har då varit om jag skulle kissa på mig och någon såg mig, hur jag skulle känna då. Inte för att jag på något sätt vill bli påkommen, men det känns som att det skulle vara ganska spännande.

Härom veckan hade jag iallafall möjligheten. Då det händer titt som tätt att jag får ett sug efter att hålla mig och en ”tänk om det inte håller tätt” känsla. Med det sagt kan jag i perioder bestämma mig för att hålla mig och se var det leder.

Jag var iallafall på ett föredrag, det var ganska varmt i lokalen och jag hade druckit ca 1 liter vatten. Föredraget skulle hålla på i ca två timmar till och sedan skulle jag åka pendeltåget hem, så om ca 3h skulle jag vara hemma. Perfekt tänkte jag, då kanske det brister på promenaden från tåget eller hemma.

Tiden gick och det var dags att åka hem, jag packade ihop och började gå mot tåget. Nu var jag inte lite kissnödig utan det började kännas ganska brådskande. Samtidigt kände jag att allt var under kontroll och att jag skulle greja tågresan hem. Jag började gå mot tåget, då började en konstig känsla sprida sig i kroppen. Det kände precis som att kroppen bara sa NEJ DET RÄCKER, började typ bli lite illamående.

Då kände jag att nu var det dags att avbryta. Dels för att det inte var en så skön känsla (när det inte är skönt, gör ont eller liknande då slutar jag ALLTID), men också för att jag insåg att slutade jag inte nu skulle det med största sannolikhet sluta med en pöl under mina fötter på pendeltåget och det vill jag inte vara med om. Jag skyndade mig till närmsta toalett och nu var det riktigt bråttom, kom en liten skvätt i byxorna, men hann precis rädda en katastrof.

Är glad att jag avbröt, men lite ledsen för att jag fegade ur. Hade världens möjlighet att testa något nytt och utmana mig själv i ett mycket spännande äventyr. Vi får se jag kanske har mer mod en annan gång.